Kartor

Innehåll:

Listorna innehåller enbart industrilok som använts i Sverige med några undantag, t.ex. AGV, ASEA och SMF. För några svenska tillverkare, t.ex. AGV, BB, GIA och KMV listas samtliga kända lok. Här ingår även lok till utlandet, enskilda järnvägar och SJ.

I listorna finns även lok redovisade som kan sägas vara gränsfall som t.ex. SJ Byggnadslok som betraktas som industrilok trots att det har gått på spår som senare använts för allmän trafik. Loken har dock inte registrerats hos SJ som driftslok. I och med att listorna även listar entreprenadlok, kompletterar listorna SmB:s landskapsböcker i vilka dessa industrilok vanligtvis inte finns medtagna.

Industrilokens ursprungliga motorer (både elektriska och förbränning) anges i listorna. Motorerna har oftast bytts ut efter hand och anges ibland. För ånglok gäller att pannbyten inte omnämns.

Urval:

Urvalet av listorna har gjorts enligt följande. Alla industrilok har tagits med som har tillverkningsnummer. Industrilok vars tillverkningsnummer inte är känt men tillverkningsår och som hör ihop med närliggande lok (t.ex. ID, JW och OB). Industrilok som bevisligen upptas i olika källor såsom inventarieförteckningar, korrespondenser, försäljningsbrev, ångpannelistor etc.

Industrilok som tillverkats på någon lokal smedja, verkstad eller dylikt har tagits med i loklistorna under små tillverkare (tillverkat fyra lok och mindre). Fem och mer är sorterade alfabetiskt.

Okänd tillverkare för motorlok och tryckluftslok har sorterats landskapsvis.

Förkortningar:
För förklaring av de förkortningar som används i listorna, se listan över förkortningar.

Uppbyggnad:
De flesta listorna är uppbyggda ungefär på samma sätt som de loklistor som finns i landskapsböckerna, alltså finns följande information redovisad:
Tillverkningsnummer/tillverkningsår, antal axlar, spårvidd, motortyp/kraftöverföring, antal hästkrafter, historik

Ovanstående exempel ska utläsas på följande sätt: Tillverkningsnummer 2, tillverkningsår 1907. Spårvidd 600 mm. Fotogendriven förbränningsmotor, mekanisk kraftöverföring. Motortillverkare Vara Gjuteri och Mekaniska verkstad, Vara (Warrant). Motorstyrka 4 hästkrafter. Loket ursprungligen köpt av Århults torvströfabrik. 190? sålt till Centralföreningen Skåne-Halland. Ännu 1929 kvar där. Skrotat eller sålt år 19??.

Vi vill återigen särskilt uppmärksamma att listorna inte kan sägas vara någon slutgiltig sanning. Förhållandena ändrar sig ideligen ute på fältet, och sakernas tillstånd kan ändra sig från dag till dag. I listorna finns dock vanligen uppgift på NÄR den registrerade statusen för en viss plats var gällande. Alla uppgifter som leder till listornas förbättring tas tacksamt emot!

Sortering:
Listorna är sorterade landskapsvis, och uppdelade i fem delar. Ursprungslistan är en lång lista, men för att begränsa filstorleken har den delats upp i lite mer lätthanterliga delar.

Förkortningar:
För förklaring av de förkortningar som används i listorna, se listan över förkortningar.

Uppbyggnad:
Listorna är menade att vara så självförklarande som möjligt, och på första sidan finns en kortare förklaring vad uppgifterna i de olika kolumnerna avser.

Genomgångna och dokumenterade maskinkort.

I objektsregistret ligger SAMTLIGA industribaneobjekt, alltså alla slags banor som fått en objektskod hittils. Det är blandat banor med och utan lokdrift, banor i drift, nedlagda och de som det inte finns ett spår kvar av.

Vissa av de enklaste sågverksspåren kan vara utelämnade, men samtliga torvbanor och tegelbruksbanor bör ha fått en kod, då dessa var/är ju normalt minst något hundratal meter långa.

Teckenförklaring:

Observera att symbolen bara gäller själva banan, ev kan industrin fortfarande vara i drift. Symbolens placering är oftast invid ev fabrik/utlastning, alternativt vid annan lämplig plats, i sista hand placerad vid täckt eller godtyckligt, när objektet varit svårt att placera exakt.

Här nedan finns filer till programmet Google Earth att ladda hem.
Via menyn till vänster kan du också se kartorna här på hemsidan.

Filerna är lagrade i PDF-version 1.4, utom filen med samtliga nummer som är lagrad i version 1.7.
Omsatt till Adobes visiningsprogram motsvarar det version 5.0 respektive X (10.0).

Filerna är OCR-scannade och går att söka i.

Här hittar du "Meddelanden från SJK småbaneavdelning", föregångarföreningstidskriften från tiden som SJK Småbaneavdelning innan Industribaneföreningen bildades med "Spårläget" som officiellt medlemsblad.

Meddelandena, som gavs ut 4 gånger/år, är idag en guldgruva för den som vill ha en inblick i den forskning och dokumentation som skedde under de sista decennierna på 1900-talet.

Filerna är lagrade i PDF-version 1.6, utom filen med samtliga nummer som är lagrad i version 1.7.
Omsatt till Adobes visiningsprogram motsvarar det version 7.0 respektive X (10.0).

De flesta filerna är OCR-scannade och går att söka i.

Här hittar du "Tågposten", en tidning som gavs ut av det som så småningom blev SPOJK, SPårvägs Och JärnvägsKlubben. Föreningens föregångare bildades av ett par unga grabbar 1961 och var ganska spretiga i sin inriktning. Men en sak hade klubben med sig från början, nämligen intresset för industribanor.

Idag har vi dessa då unga grabbar att tacka för mycket av den pionjärforskning som gjordes och resulterade i några av våra landskapsböcker. Tidningen innehåller mängder av material som kanske inte är så relevant för industribaneforskningen, men ni som läser detta får sålla som ni själva vill.

Här kommer vi att samla blandade artiklar som inte platsar in i någon annan kategori.